Vad gråter du för?

Träningen gick skit. Då jag ätit alldeles för lite gick träningen inte alls bra. Allt snurra och jag orkade verkligen inte ta i ordentligt. Jag var på ett stepp pass på 45 min, 45 väldigt långa minuter. Vet att jag måste äta mer för att orka träna. Men det går bara inte just nu. Jag har fastnat i en fälla som jag inte kan ta mig ur. Demonen styr alldeles för mycket inom mig. Ångesten har varit rekordhög och jag har svårt att ens känna någonting alls längre. Ska ner på stan för att äta lunch med min älskade pojkvän, men när jag tänker på mat får jag ont i magen och en klump i halsen. Det var inte så här jag ville att det skulle bli.

Måste få i mig mat, helst utan ångest och skuld. I morgon ska jag till terapueten, jag bävar inför det. Vet att det kommer bli ett jobbigt samtal. Nu när jag brutit med min f.d bästa vän känns allt ännu jobbigare. Även om jag vet att det är ett rätt beslut. Dock gör det fruktansvärt ont. Jag låter mig gråta, gråta över förlorad vänskap, glada skratt och heta diskussioner. Jag låter mig gråta över det jag förlorat, men jag tillåter mig inte gråta över det som kommer härnäst. Jag har många fina vänner som jag skulle behöva lägga mer energi på och jag ska inte tillåta att man ljuger och manipulera mig. Aldrig mer.