Trötthet

Hade möte med min psykolog idag, brukar vanligtvis ha möte med henne på torsdagar men hon ska på semester så alla vi fick pressas in idag. Jag berättade för henne om mina framsteg och hur hårt jag kämpat. Har faktiskt nästan helt slutat spy nu, det kan hända ibland, men det är oftast pga "fel" mat eller oregelbundna måltider. Är fortfarande beroende av dagvården och dess måltider, för det krävs mycket stöd när jag äter. Det går inte att äta själv, än. Nästa steg är nu att våga göra fler avsteg och äta mer "ångestladdad" och "förbjuden" mat. Ska också slussas ut ur dagvården långsamt. Ångest. Men det ska gå, det MÅSTE gå.

Kom precis hem ifrån en skön löprunda runt Gärdet med min hund! Gud vad mysigt det var! Sprang utan ångest och med lätta steg. Tänkte att jag lämnade allt gammalt groll bakom mig. Det funkade ganska bra!